Hur bör man tänka som sponsor egentligen?

Så här ser de ut i de flesta ishallar i Stockholm tyvärr...

Generellt sett har idrottsrörelsen i Sverige svårt att hitta sponsorer. Det är sällan eller aldrig ett företag självmant vänder sig till en idrottsförening och ber om att få hjälpa till. Nej, det är ett evigt bönade och bedjande om pengar från föreningens sida och som oftast är det mycket små medel som tilldelas ur företagens kassor.

Jag är ambivalent till den hållningen men kan ibland förstå hur företag resonerar. De vill se att de medel de delar ut till idrotten ger något tillbaka och så är ju inte alltid fallet och det är just på den punkten jag är ambivalent. Jag tycker nämligen att de också finns ett ansvar från företagens sida gent emot idrottsrörelsen att bidra med sina resurser av tre anledningar; den allmänna hälsan, en meningsfull fritid och att man indirekt får sin anställda att bidra med något gott till samhället i stort genom ett personligt engagemang inom idrottsrörelsen. Just det sistnämnda är flerbottnat och det kan jag tala om vid något annat tillfälle men sammanfattat så bidrar idrotten till att fostra bra människor helt enkelt.

Det finns ju en anledning till att företagen kan ge ett friskvårdsbidrag till sina anställda utan att det betraktas som en förmån. Anledningen är att man från statligt håll vill bidra till ett hälsosammare liv. Vore det då inte på sin plats att företagen i sin tur tar ett ansvar för idrottsrörelsen utifrån samma tankesätt. Mår idrottsrörelsen bra så kommer företagens anställda må bättre för vi glömmer ofta bort att en av tre anställda på ett företag har sina rötter i eller är en del av idrottsrörelsen genom sina barn. 

Det kan låta lite flummigt men det hela är ett cirkulärt företags- och samhällsekonomiskt förhållningssätt, där företagen som är med och stöttar sina lokala idrottsföreningar gör det för att det förstår att de får tillbaka ett otal positiva goodwill-effekter som indirekt hjälper företagen i sin marknadsföring på sikt men där man framför allt bidrar till att gör hela vårt närsamhälle och ja, faktiskt hela vårt land om jag får ta i lite, till en bättre plats att leva i. Det är ju inte så svårt att räkna ut.

Enligt mitt förmenande tycker jag att det är minst lika viktigt att bidra till ett bra samhälle som att marknadsmässigt kunna visa upp ett positivt ekonomiskt resultat genom en sponsorsatsning. Det kan vara svårt att försvara mot ägare eller ledningsgrupp när man som sponsoransvarig på ett företag ska redovisa vart pengarna gått till och vilket resultat det givit. Jag kan bara tala ur egen erfarenhet utifrån det företaget jag jobbar på, där vi ser till möjligheten att stötta idrottsrörelsen långsiktigt vilket betalat av sig i att vi över tiden anställt tre mycket bra personer som bidrar till mitt företags framgång. Det råkar dessutom vara tre spelare från Göta Traneberg. Det ger mitt företag goodwill och bra personal och vi anser att det har varit en mycket bra investering.

Det finns ett företag som under mycket lång tid stöttat idrottsrörelsens genom sponsring och genom att själva aktivt arbeta för att hjälpa de lokala idrottsföreningarna att få fler barn att aktivera sig. Dessutom i områden som anses var idrottssvaga. Företaget heter ATEA och är verksamma inom informationsteknologin. De är ett av Sveriges största it-företag med cirka 2600 anställda. Idag sponsrar de nästan uteslutande svensk friidrott på förbundsnivå och man ser deras logo i samband med friidrottstävlingar i Sverige men också på våra landslagsfriidrottare. Jag vet att de internt arbetar hårt för att medarbetarna ska röra på sig genom olika typer av långsiktiga aktiviteter och nu har de även gått utanför företagets väggar för att hjälpa de lokala friidrottsföreningarna med rekrytering av barn och ungdomar in i friidrottsföreningarnas verksamhet bara för att barnen ska börja röra på sig och samtidigt bidra till en meningsfull sysselsättning. De kallar verksamheten för ”Miniorlandslaget” och satsningen är ett samarbete med Svensk Friidrott och det är ett nytt grepp kring hur man som företag kan hjälpa till. I detta fall är också satsningen en del i att bidra till ökad integration. Visst, ATEA har resurserna men det är väl bara bra att de också förstår att de kan vara med och bidra utifrån en egen stark ekonomi. Arbetet är långsiktigt och det kommer nog ta tid att få kontinuitet i verksamheten men initiativet är välplanerat för att bli just uthålligt. Ni har en länk nedan till vad det är ATEA gör och vill med sin Miniorlandslagssatsning. När jag läser vad de skriver så är det som att läsa delar ur vårt eget policydokument.

Det som märkligt nog skiljer vår verksamhet inom Göta Traneberg mot hur företagen arbetar utifrån riktlinjer och policys, är att vi på ett naturligt sätt aktivt agerar utifrån de värdegrunder som så många företag använder sig av kontext men som de har så fasligt svårt att implementera internt. Nu pratar jag inte om varumärkesstrategier som oftast sammanblandas med värdegrundsarbete.

Vad är då ett värdegrundsarbete?

Ja, egentligen finns det väldigt lite vetenskaplig forskning och litteratur kring det ämnet men som oftast handlar det om företagskultur, etiska värderingar och principer och det rimmar ju som oftast väldigt väl med hur en idrottslig verksamhet fungerar. Definitionen kring värdegrunder kommer som oftast ur den grupp som har i uppdrag att driva ett sådant arbete inom ett företag och i de flesta fall blir begreppen urvattnade, flummiga och innehållslösa och framför allt svåra att implementera men det ser fint ut i en presentation.

Det mest naturliga i ett värdegrundsarbete är att skapa och upprätthålla goda tillstånd och en uppmuntran att bidra till en god företagskultur som får alla att trivas, må bra och som lägger grunden för en bra arbetsplats. Det i sin tur underlättar rekryteringen av nya medarbetare. Det jag vill komma till är att om ett företag satsar på ett samarbete med en idrottsförening så bidrar man till att skapa människor som på ett naturligt sätt verkar för de goda tillstånden med mycket bra värderingar, för det är så det måste fungera i en idrottsverksamhet vilket lätt borde kunna översättas till hur en arbetsplats borde fungera. Alltså, vi som föreningen står för de goda värderingarna, vi skapar de goda tillstånden, verkar för samarbeten över gränserna, står för allas lika värde, uppmuntrar våra spelare och ledare att fungera i grupp vilket i sin tur skapar en stark sammanhållning kring ett gemensamt intresse. Den delen av värdegrundsarbetet kan vi bidra med men vi har ju inte de medel som företagen har. Där skiljer vi oss åt markant.

Med det sagt vill jag bara uppmuntra er företagare till att inte alltid sätta de ekonomiska beräkningarna som främsta syftet när man väljer att sponsra en förening. Jag vill att man också ska förstå att man är med och bidrar till ett bättre samhälle helt enkelt och det är något som skapar goodwill för alla på så många positiva sätt. Det är värt så mycket mer!

/Jan Herrström

Miniorlandslaget